 |
|
|
|
| Gutasagan |
Upp |
|
| Gutasagan
är ett populärt namn på Gutarnas
gamla krönika. Gutar är Gotlänningarnas
namn på sig själva genom historien.
Den behandlar Gutarna historia fram till kristendomen
gjorde sitt intåg på Gotland.
I Gutasagan talas det bland annat om "Tjelvar"
som var den först som hade eld med sig
till Gotland. |
|
| På slutet
av 1300-talet och stora delar av 1400-talet
var Gotland bebott av sjörövare.
Sjörövarna retade upp Sverige och
Danmark så mycket att de började
använda propaganda för att smutskasta
Gutarna/sjörövarna. Mycket av det
som användes som propaganda var omtolkade
anektoter ur Gutasagan. |
|
| Gutalagen |
Upp |
|
| Grunden för
Gutalagen ligger en muntlig lagsaga som man
inte riktigt vet hur gammal den är. De
olika stadgarna i Gutalagen har mycket varierande
ålder och på så sätt
kan man också se hur levnadsvillkoren
i olika tider varit för de boende på
Gotland. Gutalagen är mycket grundligt
skriven och genomtänkt. Det visar att
Gutalagen inte alls liknar de Svenska landskapslagarna
som fanns under samma tidsperiod. |
|
| Gutalagen
var till för bönderna på Gotland,
alltså var det böndernas lagar
kan man säga. Men i Gutalagen finns även
lagar som berör "icke Gutniska mäns
rätt" på Gotland. Det är
något som är mer eller mindre unikt
med Gutalagen. |
|
| Gutalagen
var ihopkopplat med "Gutnaltinget"
(Gutna althingi) som är väldens
äldsta kända allting. "Gutnaltinget"
var Gotlands högsta beslutande organ,
så som när det gällde lagstiftande,
dömande av människor och annan typ
av beslut som berörde Gotland. "Gutnaltinget"
var uppdelat i 20 olika kretsar med varsin
egen tingsdomare. Tingsdomarna valdes av bönderna
inom respektive krets. |
|
| Inte
bara det faktum att Gutalagen är uråldrig
och unik i sitt utförande. Det var också
den gällande lagen på Gotland fram
till 1595, men i praktiken levde folk efter
den ända fram till 1645. Det gäller
hela Gotland utom Visby som i inbördeskriget
1288 bröt sig lös från övriga
Gotland. I Visby gällde efter det Visbystatslag. |
|
| Människans
inträde på Gotland |
Upp |
|
| Människans
inträde på Gotland vet man inte
exakt när det var. Men man har i Lummelunda
funnit 8000 år gamla gravar. Dessa gravar
är enligt docent Lars Larsson utan tvekan
Sveriges och Gotlands äldsta daterade
gravläggningar. |
|
| Man
har också upptäckt att de Gutniska
stenåldersgravar man funnit är
bland det absolut praktfullaste gravar i Europa
under den tiden. |
|
| "Kännetecken
för det gutniska samhället och kulturen
är dess förmåga att självständigt
och med utpräglad egenart bearbeta och
omforma främmande mönster."
ur Gutarnas Historia från förhistorisk
tid till den slutliga svenska annekteringen
1679 av Tore Gannholm (1990) sidan 24. |
|
|
