 |
|
|
| Gotlands
första Storhetstid 1000 - 500 f Kr. |
Upp |
|
| Under
äldre bronsåldern fram till ca
år 1000 f Kr hade Gotland en hög
kulturell nivå. Man hade reda då
på Gotland ett handelsutbyte med andra
närliggande länder. |
|
| Yngre
bronsåldern ca 1000-500 f Kr ökade
den gutniska handeln markant och blev även
så kallat Internationell. Gutarna skapade
ett nätverk med andra handelsmän
i andra länder och fick på så
sätt tag i varor längre bort ifrån
än de annars kunnat få. Gutarna
handlade mycket med bland annat bärnsten
som var mycket eftertrakta under denna tidsperiod. |
|
| Gotlands
andra Storhetstid 150 f Kr - 500 e Kr. |
Upp |
|
| Gotland
med sin centrala plats i Östersjön
kom att spela en stor roll i handeln på
Östersjön. Det var just den perfekta
placeringen i Östersjön som gjorde
Gotlands andra storhetstid möjlig. Gutarnas
handelsvägar gick mest i riktningarna
Öst, Syd och Sydväst. |
|
| Under
denna period var det utländska inflytande
på Gotland väldigt stort. Det kan
man se på arkeologiska fynd från
denna period på Gotland. Gotland hade
mycket kontakt med både romersk och
grekisk kultur bland annat. Detta visar på
att Gotland med stor sannolikhet hade handel
med mer än sina närmsta granländer. |
|
| Det
var mycket guld och silver som strömmande
in på Gotland under denna period. Man
har bland annat hittat stora depåer
av romerska silvermynt från denna period. |
|
| På
Gotland fanns också en stor kunskap
inom metallkonsten. Det visar sig genom att
man funnit bland annat guld i många
olika former. Man har funnit guld i former
av allt från romerska guldmynt och medaljonger
till andra smycken och guldtackor. |
|
| "Gutarnas
främsta här och allt sen urminnes
tider har varit himlakropparna."
ur Gutarnas Historia
från förhistorisk tid till den
slutliga svenska annekteringen 1679 av Tore
Gannholm (1990) sidan 46. |
|
| Gotlands
tredje Storhetstid 600 - 1300 e Kr. |
Upp |
|
| På
grund av att Gutarna fortfarande har kvar
sin centrala roll i Östersjön under
Vikingatiden så sätter Gotlands
ekonomi igång att växa igen. Det
Gotländska hantverket påverkas
mycket av samtida germanskt hantverk och dess
framväxt och skiftningar. |
|
| Någon
gång mellan 500-560-e Kr skrevs ett
handelsavtal mellan Gutarna och Svearna. Avtalet
innebar att Gutarna skulle exportera säd
och andra viktiga varor till Sverige som de
hade överskott på medan Svearna
skulle skydda Gotland mot militära angrepp.
Då det var stor skillnad på vad
Gutar och Svear var för folktyp. Gutarna
var ett handelsfolk som hade goda förbindelser
runt hela Östersjön, medens Svearna
var ett krigsfolk med stor militärstyrka.
|
|
| Gotlands
roll i Östersjöhandel blev mer och
mer självklar. Då Gotland började
både importera och exportera varor till
länderna runt om i Östersjön.
Gotland är under hela denna tid en egen
och suverän stat. |
|
| Under
vikingatiden fanns det mängder av olika
hantverksstäder på Gotland, många
av de låg i inlandet. Det finns tecken
på avancerat järnsmide bland annat
under den tiden. Det finns även lämningar
efter bronsgjuteri. Ett annat mycket speciellt
hantverk som var vanligt på den Gotländska
landsbygden var tillverkning av glaspärlor.
Tillverkningen av glaspärlor var inget
nytt hantverk utan var något som funnits
på Gotland i ett par hundra år. |
|
| Ca
år 1200 började Gutarna prägla
egna mynt. Under denna tid var prägling
av mynt i andra stater endast något
Kungen fick göra. Men då Gotland
ej led under någon Kung så började
Gutarna själva prägla mynt. Der
Gutniska myntet hade förmodligen mycket
gott anseende. Även då Gutarna
tillverkade egna mynt så vet man än
idag ej vart dessa mynt tillverkades på
Gotland. |
|
| Gotland
var även ett handelscentrum när
det gällde all handel med Orienten under
denna tid. Det berodde mycket på Gotlands
centrala och unika plats mitt i Östersjön.
En annan sak som hjälpte till var att
Gotland inte lydde under någon Kung
och hade därför heller inga skatter
eller tullar. |
|
|
|
