 |
| Fårö
Kyrka |
Upp |
|
| Kyrkan på Fårö
är en fin kyrka som ligger nästa mitt på
Fårö. Den ligger vid stora huvudvägen
mellan Broa och Fårö Fyr. |
|
|
| Fårö Kyrka
är delvis bevarad från medeltiden. Kyrkan byggdes
på medeltiden, men vissa ändringar är
gjorda så sent som på slutet av 1800-talet
då Fårö församling var som störst.
Vilket innebar att den nutida kyrkan med stommen är
från tidig medeltid, medan ombyggnaden är från
sent 1800-tal. |
|
| Halls
Kyrka |
Upp |
|
| Kyrkan i Hall på
norra Gotland är från 1200-talet. Dopfuntet
är från den tid då kyrkan byggdes. Likaså
de kalkmålningar som finns inne i kyrkan, det finns
även målningar från 1300 och 1600-talet. |
|
| Halls Kyrka ligger vackert
inbäddad i grönska sommartid. På ena sidan
finns den lilla men så vackra prästgården
på andra sidan av vägen där man svänger
av mot Hallshuk finner du kyrkänget som är mycket
välvårdat änge. |
|
| Bunge
Kyrka |
Upp |
|
| Kyrka in Bunge precis
innan man kör in i Fårösund är en
kyrka från tidig medeltid. Den har även tydligen
tidigt i sitt långa kyrkoliv varit även ett
försvarstorn. |
|
| Det finns mycket kalkmålningar
i den medeltida kyrkan i Bunge. Dopfuntet är från
1200-talet, det finns även en så kallad fattigbössa
även den i kalksten. Att kyrkan är byggd i kalksten
är kanske inte så konstigt då kyrkan
tiggeri ett område där det i alla tider har
brutits kalksten för framställning av kalk till
att mura med. |
|
| Lärbro
Kyrka |
Upp |
|
|
Kyrkan i Lärbro är en av Gotlands största
kyrkor och skulle onekligen blivit betraktad som en
Domkyrka om den legat i Visby. Det speciella med Lärbro
Kyrka är att den har ett 8-kantigt torn, och att
bredvid kyrkan finns en kastal byggd av gotländska
vikingar på Vikingatiden.
|
|
| Det finns även rester
efter en 1100-tals kyrka i närheten av nuvarande
kyrka. Det finns en ödekyrka vid Hångers Käll
en bit norr om Lärbro på vägen mot Visby.
För att hitta den svänger du till höger
vid skylten Hångers Källa om du kommer Lärbro
om du däremot kommer från Visby svänger
du vänster för att hitta ödekyrkan. |
|
| Väskinde
Kyrka |
Upp |
|
|
Kyrkan i Väskinde uppfördes redan på
1100-talet. Den är dock emellertid utbyggd på
1200 och 1300-talen. Det finns bildstenar inne i kyrkan
som är från 700-talet. Dopfuntet är
från den tid då kyrkan uppfördes, således
från 1100-talet. Det är en mycket vacker
kyrka.
|
|
| Lokrume
Kyrka |
Upp |
|
| Kyrkan i Lokrume uppfördes
på 1200-talet. Det fanns tidigare en kyrka från
1100-talet där dagens kyrka ligger. Kyrktornet byggdes
om i mitten av 1700-talet. Inuti kyrkan finns ett dopfunt
från 1100-talet och det finns även en vacker
målning från 1200-talets mitt. Lokrume Kyrka
ligger nordost om Bro Kyrka. |
|
 |
|
| Hejnum
Kyrka |
Upp |
|
| Hejnum medeltida kyrka ligger
nordväst om Bäl kyrka. Kyrkan är från
tidig medeltid d.v.s. från 1100-1200-talet någon
gång. Inuti kyrkan finns 2 dopfuntar från
1200-talets mitt. Kalkmålningarna är daterade
runt samma tid d.v.s. 1200-talets mitt. |
|
| S:ta
Maria Domkyrka, Visby |
Upp |
|
| Domkyrkan i Visby innerstad
är majestätisk med sina 3 torn. Kyrkan ligger
ett stenkast från norr om Stora Torget som ligger
nästan mitt i innerstadens centrum. |
|
| I slutet av 1100-talet började
man bygga S:ta Maria Domkyrka som tog nära 30 år
att bygga. Att bygget av domkyrkan kom till stånd
kan vi tacka dåtidens tyska köpmän för.
De ordnade en insamling av pengar så att Visby stad
fick en ståtlig kyrka att inviga år 1225.
Ingen mindre än Biskopen av Linköping förrättade
invigningen av Visbys ståtliga praktfulla domkyrka. |
|
| Eftersom det talades 3 språk
i Visby på den tiden. Kyrkan var tänkt som
en gästkyrka till en början, då Visby
hade många gästande handelsmän som besökte
Visby på den tiden. Men kyrkan blev mycket snart
en församlingskyrka åt Visbys bofasta borgare/köpmän.
Det bodde många tyskar i Visby stad på den
tiden. Av stadens bofasta befolkning var nog nära
50 % inflyttade köpmän från Tyskland. |
|
| Domkyrkan har byggts om några
gånger på medeltiden av praktiska skäl
från vi nog förmoda. Troligen var ett av skälen
till ombyggnader ökande befolkning i staden. |
|
| S:t Maria Domkyrka är
den enda av alla Visbys kyrkor som finns kvar i dag. De
andra står kvar som kyrkoruiner eftersom Lübeckarna
invaderade Visby stad år 1525 och därmed brände
ner många av stadens kyrkor. Men domkyrkan fick
stå orörd kvar. |
|
| Hörsne
Kyrka |
Upp |
|
| Kyrkan i Hörsne är
lite speciell då kyrkan har en märklig portal
av speciell modell. Den här kyrkan rekommenderar
Träffpunkt Gotland dig som Gotlandsbesökare
att inte missa vid ett besök på Gotland. |
|
| Det finns vackra glasmålningar
inuti kyrkan från 1300-talet. Vidare finns det ett
snidat dopfunt av ek i kyrkan. Krucifixet med Kristusbilden
är från 1400-tal och korset är från
1600-talet. |
|
| Gothem
Kyrka |
Upp |
|
| Kyrkan i Gothem är också lite
speciell då kyrktornet verkar ovanligt högt med tanke
på att tornen för det mesta inte sticker upp allt för
långt över kyrkornas övriga delar. |
|
| Kyrkan byggdes på 1200-talet
men tornet färdigställdes på 1300-talet.
Det finns spår av en äldre kyrka också.
Dessutom finns rester efter en kastal i närheten
av den nuvarande kyrkan. Kyrkan har även en av Gotlands
största Stigluckor i den medeltida kyrkmuren. |
|
| Follingbo
Kyrka |
Upp |
|
| Kyrkan i Follingbo är
utan tvekan en fin kyrka både utvändigt och
invändigt. Denna kyrka saknar dock kalkmålningar,
men istället har kyrkan mycket vackra takmålningar
i långhuset. Avsaknaden av kalkmålningar kan
mycket väl hänga samman med att kyrkan någon
gång under 1600-talet härjades av en eldsvåda. |
|
| Västerhejde
Kyrka |
Upp |
|
| Kyrkan i Västerhejde
är av typen romansk stil och är en mycket stilig
kyrka med annorlunda kyrktorn som ser ut som packhusen
i Visby med sina ståtliga trappgavlar. Kyrkans packhusliknande
torn är dock inte som man skulle kunna tro från
medeltiden. Från början hade kyrkan traditionellt
spetsigt kyrktorn, men detta ersattes i mitten av 1800-talet
med trappgaveltornet. |
|
| Kyrkans packhusliknande
torn är dock inte som man skulle kunna tro från
medeltiden. Från början hade kyrkan traditionellt
spetsigt kyrktorn, men detta ersattes i mitten av 1800-talet
med trappgaveltornet. |
|
 |
|
| Träkumla
Kyrka |
Upp |
|
| Träkumla Kyrka har
en lite annorlunda historia än vad som kanske är
vanligt med kyrkor från medeltiden. Den är
dock med all säkerhet från tidig medeltid.
Mellan 1868 och 1917 var den en ödekyrka. |
|
| Kyrktornet är också
lite speciellt då det aldrig färdigställdes
förrän det fick sitt mycket majestätiska
åttakantstorn i trä som kyrkan nu har. |
|
| Tofta
Kyrka |
Upp |
|
| Kyrkan i Tofta är från
tidig medeltid. Det är en ståtlig kyrka som
ligger alldeles intill väg nr. 140 som går
mellan Visby - Fidenäs längs Gotlands västkust.
Kyrkans torn är högt och syns lång väg
innan man kommer fram till kyrkan så du kan med
99,99 % säkerhet inte missa kyrkan om du kör
på väg nr. 140. |
|
| Eskelhems
Kyrka |
Upp |
|
| I Etelhem en liten bit sydost
om Tofta hittar du en mycket vacker kyrka från 1200-talet.
Kyrkan har medeltida kalkmålningar och en så
kallad brudbänk från 1200-talet. Innan denna
kyrka byggdes fanns här en stavkyrka som är
den vanligare modellen av kyrkor på Gotland. |
|
| Viklau
Kyrka |
Upp |
|
| Viklau Kyrka byggdes på
1100-talet och denna vackra kyrka har en målning
av den kända Viklau-madonnan. Originalet finns att
skåda på Historiska museet i Stockholm. Det
ståtliga kyrktornet är dock byggt runt mitten
av 1200-talet. Dopfuntet är från samma tidsperiod
som när Viklau Kyrka byggdes. |
|
| Kräklingbo
Kyrka |
Upp |
|
| Kyrkan i Kräklingbo är
ganska mycket annorlunda än se övriga gotländska
kyrkorna. Den har inget eget torn intill kyrkans långhus
som är annars är vanligt. Trätornet byggt
i ena änden av de 3 sektioner som kyrkan består
av. |
|
| En detalj som är rätt
ovanlig, är att dopfuntet är från 1600-talet.
De flesta dopfunt i de gotländska kyrkorna är
från tidig medeltid d.v.s. mellan 1100 och 1300-talet. |
|
| Kalkmålningarna är
från mitten av medeltiden. Det finns i kyrkan bänkar
i original som är ca. 700 år gamla, de kallas
för korbänkar. |
|
| Östergarns
Kyrka |
Upp |
|
| Kyrkan i Östergarn byggdes
i sin helhet runt 1250-talet. Kyrkan saknar precis som
kyrkan i Kräklingbo ett eget torn och har därför
istället en så kallad takryttare. |
|
| Eftersom kyrkan i Östergarn
har brunnit flera gånger fram till 1700-talet är
det mesta av interiören från tiden runt 1700-talet.
Det var Prosten Lars Nilsson Negogard som lät se
till att kyrkan återuppbyggdes till sitt ursprungliga
utseende från 1250-talet. Han verkade som prost
i Östergarns Kyrka under 1700-talet. |
|
 |
|
| Hejde
Kyrka |
Upp |
|
| Det ovanliga med kyrkan
i Hejde är att dess långhus har ett ribbvalv
i sitt långhus. Tornet till kyrkan byggdes på
1200-talet och från denna tid är även
de kalkmålningar kyrkan har. Dopfuntet är från
1100-talet. |
|
| Enligt en runskrift brann
kyrkan ner år 1492. |
|
| Ala
Kyrka |
Upp |
|
| Ala Kyrka är från
1100-talet, dessvärre härjades kyrkan av en
brand så sent som 1938. Vid renoveringen av kyrkan
hittades gamla kalkmålningar som avtäcktes
och kom fram igen för allmän beskådan. |
|
|
| I kyrkan finns en så
kallad gardinmålning som helt klart under en tidsperiod
varit en modefluga. Det ovanliga med dopfuntet är
att det saknar den vanligt förekommande dekorationen
som är vanliga på dopfuntar skapade på
1200-talet. |
|
| Lojsta
Kyrka |
Upp |
|
| Kyrkan i Lojsta är från
tidig medeltid, d.v.s. 1200 - 1300-talet. Kyrkan ligger
vackert i Lojsta socken. Kyrkan har praktfulla glasmålningar
från 1200-talet. Kalkmålningar från
4 sekel med början på 1100-talet och pågick
fram till 1500-talet. |
|
| Lojsta Kyrka har också
praktfulla träskulpturer. Några av dessa träskulpturer
finns på Historiska museet i Stockholm. |
|
| Dopfuntet i Lojsta är
från 1100-talet. Själva kyrkan är dock
till större delen uppbyggd under 1200-talet. |
|
| Garda
Kyrka |
Upp |
|
| Garda Kyrka byggdes på
1100-talet, kanske till och med i början av 1100-talet.
Kyrkan i Garda kallas för en klövsadelkyrka
vilket innebär att långhuset mellan kyrktornet
och det så kallade koret som är sista delen
av kyrkans byggnad är högre än själva
långhuset. Långhusen är vanligen högre
än koret. |
|
| Man vet med säkerhet att
kyrkan i Garda är byggd på ett gravfält
från vikingatiden. Det finns fler bevis på
att kyrkan ligger på ett gravfält om du går
in i kyrkan hittar du ett par bildstenar i kyrkgolvet.
De kan vara från 400-talet eller någon gång
under vikingatiden och är säkert gravstenar. |
|
| Man vet att de gotländska
kyrkorna ofta är byggda på gravfält, sockentingsplatser
och liknande mötesplatser. På sen vikingatid
och under medeltiden användes kyrkorna som naturliga
mötesplatser kanske för att avhandla viktiga
saker som skulle drivas i genom. |
|
| På medeltiden hade de
gamla ingen pension att tillgå som i dag. I stället
fanns en kassa för så kallad fattigvård
som kyrkorna förvaltade och sedan delade ut pengarna
till de behövande. |
|
| Lye
Kyrka |
Upp |
|
| Kyrkan i Lye är i dag
en vägkyrka och den ligger alldeles intill vägen
mellan Hemse och Ljugarn. Kyrkan ligger mycket vackert
i Lye. |
|
| Kyrkan är byggd vid 3
tillfällen på medeltiden. Långhuset byggdes
på 1100-talet, tornet byggdes runt 1240-1250 och
den sista delen byggdes omkring 1325. |
|
| I kyrkan finns fantastiska
glasmålningar utförda av en man kallad Lyemästaren
som bodde i Lye. Dessa glasmålningar lär vara
ett skådespel i sig att beskåda. Dopfuntet
är från 1200-talet. Det finns även en
gravsten med runskrift på kyrkogården. |
|
| Lau
Kyrka |
Upp |
|
| Kyrkan i Lau består av
2 delar, ett långhus med takryttare och ett kor
som är den bakre delen av kyrkan. Kyrkan i Lau har
ett grönaktigt tak. De 2 delarna av kyrkan byggdes
på 1200-talet och på 1300-talet. |
|
| Det finns fina glasmålningar
i kyrkan i Lau de är från 1300-talet. Dopfuntet
är från 1200-talet. Det har även under
1500-talet gjorts en monumental målning i kyrkans
tornbåge. |
|
| Burs
Kyrka |
Upp |
|
| Kyrkan i Burs är bitvis
från 1200-talet. Men det utseende kyrkan har idag
var inte klart förrän någon gång
på 1400-talet. Det finns även fina glasmålningar
från medeltiden i kyrkan som är väl värd
ett besök. I kyrkan finns också ett Triumfkrucifix
från 1200-talet. Även om kyrkan har många
mycket gamla detaljer så är dopfunten från
1600-talet. |
|
 |
|
| Alva
Kyrka |
Upp |
|
| Alva Kyrka ligger fint i byn
Alva nere på Storsudret. Kyrkan byggdes i 2 etapper.
Etapp 1 på 1100-talet och därefter etapp 2
på 1200-talet. Tornet skulle ha blivit högre
men i dagsläget har det en hög och bred takryttare
i stället. Kyrkan har 2 st. dopfuntar den ena är
skadad och är från 1100-talet, den andra är
från åren runt 1650-talet. |
|
| Hablingbo
Kyrka |
Upp |
|
| Där den kyrka som
nu står i Hablingbo, lär det ha byggts en träkyrka
redan runt år 1050. Hur som helst är den kyrka
som i dag är i bruk byggd på 1300-talet. Kyrktornet
är dock äldre än den som byggdes under
1300-talet. |
|
| Grötlingbo
Kyrka |
Upp |
|
| Den medeltida kyrkan i
Grötlingbo kallas också för Storsudret
domkyrka, kanske på grund av avståndet till
Visby stad. Nåväl, kyrka uppfördes under
1200 och 1300-talen och har mycket vackra fasadreliefer.
Dopfuntet är från sent 1100-tal men det finns
även ett dopfunt från 1700-talet. |
|
| Näs
Kyrka |
Upp |
|
| Ängmansviken är en
liten fin badstrand på Gotlands östkust i närheten
av Katthammarsvik. Eftersom badstranden ligger så
gömd kan det vara svårt att hitta hit som Gotlandsbesökare.
Bästa sättet är att åka till Katthammarsvik
och sedan fråga lokalbefolkningen om vägen
till Ängmansviken. |
|
| Öja
Kyrka |
Upp |
|
| Den medeltida kyrkan i Öja
är en av de större kyrkorna från medeltiden
på Gotland. Kyrkan i Öja är byggd i 3
etapper (1200-talet, 1300-talet och på 1800-talet).
Kyrkan har många vackra kalkmålningar och
även ett så kallad ornmonumental målning
från 1200-talet troligtvis. Krucifixet är vida
berömt och kallas Öjakrucifixet i kyrkan finns
även kopior av den berömda Öjamadonnan
och Johannes. |
|
| Hamra
Kyrka |
Upp |
|
| Den nuvarande kyrkan i Hamra
som i dag är i bruk byggdes på 1300-talet.
Den har en mycket ovanlig form. På västra sidan
finns en märklig tillbyggnad som börjar vid
kyrktornet och fortsätter till långhuset. |
|
| Kyrkan i Hamra är känd
för alla de vackra träskulpturer som duktiga
finsnickare en gång snidat. |
|
| Precis som i många andra
gotländska kyrkor finns kalkmålningar från
sen medeltid, men här finns även för ovanlighetens
skull även kalkmålningar från så
sent som på 1700-talet. |
|
 |
|
| Vamlingbo
Kyrka |
Upp |
|
| Kyrkan i Vamlingbo har lite
udda historia. Dess nuvarande trätorn fick kyrkan
efter ett blixnedslag som ägt rum år 1817.
I övrigt är kyrkan som i dag används byggd
i mitten av 1250-talet. Det finns många fina kalkmålningar
från 1200-talet att titta på i Vamlingbo Kyrka. |
|
 |
|
|
